Om 14 dagar så är det Alla hjärtans dag. Och alla vi singeltjejer och killar står och tittar på, när alla dessa par firar sin kärlek.  Men, vad är kärlek? och varför ska den vara så svår att hitta och uttrycka.

Runt omkring mig så ser jag tjejer och killar som med ro tar för sig i kärlekslivet, är det verkligen så lätt som de flesta får det att se ut? För hur säger man egentligen till någon att ”Jag gillar dig” eller ”Jag tycker om dig”?

Bara själva tanken att gå fram till den personen som man (jag) gillar/tycker om, får mig att svettas och jag blir fumlig och väldigt osäker på mig själv. Varför ska det vara så svårt? Varje gång jag ser någon jag ”tycker om" så sprids ett leende genom hela kroppen och jag blir glad men samtidigt så får jag lätt panik.

Tankarna snurrar, prata inte med mig, titta inte på mig, tänk om jag säger något dumt, samtidigt som man blir lätt generad och fumlig (i alla fall jag).

Jag är en ledare, alfa, en utåtriktad människa som tar för sig av livet, men när det kommer till känslor så blir jag liten och sluten.  Vad ska jag göra för att känna mig stark och självsäker? Ska jag ta tjuren vid hornen och bara säga som jag känner, eller, eller ska jag strunta i det? Men om jag struntar i att säga något så kommer tankarna ”Men tänk om den här personen känner samma sak”. Men tänk om man väl säger något och den där personen inte alls känner som jag.  Ska man våga eller ska man bara släppa tanken på att säga något? Frågorna blir bara fler och fler men svaren allt färre.

Vad tycker ni? Hur tar du dig igenom detta virrvarr av känslor och kärlek? Snälla berätta!

xoxo Emma

Bilderna kommer från www.girlthoughtz.tumblr.com